Lena Celander-Jörgensen

Fem frågor till en styvfamiljsmedlem

 

Namn: Lena
Ålder: 50 år
Yrke: Barnrättsjurist, föreläsare
Bor: Tre små stugor på Råå vid havet i Helsingborg
Familj: Gift, fyra biologiska barn och två styvbarn, tre pojkar 29, 22 och 21 år. Tre flickor 19, 15 och 14 år. Två barnbarn 2,5 år och 0,5 år.

 

Vilka fördelar finns det med att leva i en styvfamilj?

Insikten om att föräldrakärlek och syskonkärlek inte har med biologi att göra utan med anknytning, närhet och bekräftelse. Att vi människor har betydelse för varandra långt utöver de gränser som andra vill sätta upp. Styvfamiljen när den är som bäst ger alla som är del av den en utökad trygghet en utökad familj och en utökad förståelse för betydelsen av att vi var och en för sig gör skillnad i relation till andra.

 

Vilka är de största svårigheterna med att leva i en styvfamilj?

Om det finns en biologisk förälder som inte kan acceptera barnets styvfamilj, de andra vuxna och de andra barnen. Det drabbar barnets rätt till att leva sitt liv som en helhet inte som separata delar där det finns vattentäta skott mellan de olika verkligheterna. När barnen var små kände jag att det drabbade mina två styvbarn på ett rätt tufft sätt. Detta att inte få rätten att tycka om. Som vuxen är det svårt att acceptera att barnet drabbas. Men den största svårigheten är självklart att acceptera att alla inte alltid är närvarande, att hitta balansen i detta faktum.

 

Hur ser ansvarsfördelningen ut hos er när det gäller barnen?

Nu är det bara de gemensamma biologiska barnen som bor kvar hemma. Naturligtvis blir det lättare. Dom är ju här alltid och skolarbete och andra delar av det praktiska livet är en del av vår vardag hela tiden. När det gäller ansvarfördelningen i relation till barnen i styvfamiljen så är det just detta att med några av barnen ges man möjlighet att vara delaktig hela tiden men med några av barnen får man vara delaktig så gott det går. Önskan att vara delaktig är densamma oavsett om det är biologiska eller styvbarn. Vi ställer upp på alla våra barn utifrån den vuxna vi är, det är ingen skillnad för oss. Alla barn är våra barn.

 

Vad har du för tips till andra styvfamiljer?

Avdramatisera allt snack kring mina och dina barn. Ge barnet sin plats i familjen. Föräldraskap sitter inte i DNA:et utan i vardagens skeenden. Oavsett vem av barnen som är styvbarn/biologiska barn så är de både underbara och för dj-vliga grundat på annat än det faktum att ni är en styvfamilj. Dvs. koppla inte per automatik samman de problem ni måste genomleva med att ni är en styvfamilj. Se er omkring alla familjer älskar och kämpar.

 

Har du stött på några fördomar som styvförälder?

Det största fördomen är att många i samtal med mig utgår ifrån barnen har olika värde för mig beroende på om jag är mamma/styvmamma. Det är trist att folk i allmänhet tror att kärlek till barn bygger på biologi.

© Styvmorsviolen Tidigare "Fem frågor till..."